Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 126756 hits

Emma Carlsson

Kandidatgener för fetma, insulinresistens och typ 2-diabetes Förekomsten av fetma ökar lavinartat över hela världen, Sverige inte undantaget, och detta är en stor bidragande orsak till att antalet fall av typ 2 diabetes tilltar på ett liknande sätt. Både fetma och typ 2 diabetes är sjukdomar med ett komplicerat mönster av samverkande genetiska och miljömässiga faktorer. Drabbade individer har en k

https://www.diabetesportalen.lu.se/emma-carlsson - 2025-04-01

Ola Hansson

Hormonkänsligt lipas, nya roller för ett gammalt enzym Ur ett evolutionärt perspektiv har förmågan att lagra energi varit fördelaktig när tillgången på föda varit begränsad. I våra dagar i västvärlden råder det ingen brist på mat och vår förmåga att lagra energi har istället blivit en börda i dubbel bemärkelse. Energi lagras i kroppen framförallt i form av fett, s.k. triglycerider. Övervikt och fe

https://www.diabetesportalen.lu.se/ola-hansson - 2025-04-01

Håkan Lindvall

Hormonkänsligt lipas och betacellerna Arbetet med denna avhandling har handlat om hormon-känsligt lipas (HKL) och dess roll i ?-cellerna, som producerar insulin och finns i bukspottskörteln. För att senare kunna beskriva vad vi har kommit fram till och vad det kan innebära, kommer jag först att kort beskriva HKL och sjukdomen diabetes. Hormon-känsligt lipas (HKL) är ett enzym, som finns inne i kro

https://www.diabetesportalen.lu.se/hakan-lindvall - 2025-04-01

Devjit Tripathy

Defekt insulinsekretion vid typ 2-diabetes Bakgrund: Diabetes är en sjukdom som karakteriseras av kroniskt förhöjt blodsocker och som obehandlad kan leda till svåra komplikationer i blodkärl, ögon, njurar, nerver m.m. Sjukdomen beror på kroppens oförmåga att producera (typ 1 diabetes) eller svara på effekt av (typ 2 diabetes) hormonet insulin. Det finns ca 150 miljoner personer med diabetes i värl

https://www.diabetesportalen.lu.se/devjit-tripathy - 2025-04-01

Proteinet fosfodieteras roll för insulinutsöndring

Linda Hämdahl Denna avhandling är en s.k. sammanläggningsavhandling och innehåller tre delarbeten. Delarbete I är publicerat, delarbete II är under revision inför publikation och delarbete III är i manuskriptform. Syftet med mina studier har varit att undersöka regleringen av insulinsekretion från de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln med fokus på ett specifikt protein - fosfodiesteras

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2003/proteinet-fosfodieteras-roll-insulinutsondring - 2025-04-01

Kristina Bengtsson

Genetiska faktorers betydelse för högt blodtryck Högt blodtryck (hypertoni) och åldersdiabetes (typ 2 diabetes) är två av västvärldens vanligaste folksjukdomar, i Sverige är förekomsten ca 15% respektive 3,5%. Båda tillstånden ger upphov till hjärta-kärlkomplikationer såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke och orsakar hög sjuklighet och dödlighet i befolkningen. Kombinationen av hypertoni och t

https://www.diabetesportalen.lu.se/kristina-bengtsson - 2025-04-01

Cecilia Lindgren

Sökandet efter misstänkta riskgener för diabetes Typ 2 diabetes (även kallat sockersjuka eller åldersdiabetes) är en av våra vanligaste förekommande folksjukdomar och ungefär 5% av alla människor beräknas ha sjukdomen. Typ 2 diabetes karakteriseras av kroniskt förhöjda blodsockernivåer som orsakas dels av en oförmåga hos insulin att befrämja blodsockerupptag i dess målvävnader, fett och muskel, oc

https://www.diabetesportalen.lu.se/cecilia-lindgren - 2025-04-01

Carl-Johan Östgren

Typ 2-diabetes och högt blodtryck Typ 2 diabetes är en av världens vanligaste och snabbast ökande kroniska sjukdomar. Sjukdomen är smygande och ger ofta inledningsvis inte några särskilda symptom. Den kan därigenom förbli oupptäckt under många år. Typ 2 diabetes är dock en allvarlig sjukdom; överdödligheten i hjärt-kärlsjukdomar är fyra gånger högre hos patienter med typ 2 diabetes än hos dem som

https://www.diabetesportalen.lu.se/carl-johan-ostgren - 2025-04-01

Antikroppar och skillnad mellan typ 1- och typ 2-diabetes

henric borg Vid Typ 1 diabetes mellitus (insulinberoende, [ungdoms]) förlorar kroppen förmågan att tillverka insulin, det hormon som styr upptaget av socker i kroppens celler. Insulinet bildas av bukspottskörtelns hormonproducerande betaceller, och Typ 1 diabetes orsakas av att dessa celler skadas och förstörs. Denna skadeprocess anses idag i de flesta fall förmedlas av kroppens eget immunsystem,

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2002/antikroppar-och-skillnad-mellan-typ-1-och-typ-2-diabetes - 2025-04-01

ÅsaLinda Lethagen

Klinisk, genetisk och betabok beskrivning av LADA Diabetes mellitus, sockersjuka, har blivit en allt vanligare sjukdom över hela världen. Det finns totalt drygt 100 miljoner diabetiker idag och antalet förväntas åtminstone fördubblas till år 2010. Viktiga skäl till denna nästan epidemiska utveckling är livsstilsförändringar som lett till bl.a. övervikt och minskad fysisk aktivitet. Ett annat skäl

https://www.diabetesportalen.lu.se/asalinda-lethagen - 2025-04-01

Bengt Littorin

DISS-studien, riskfaktorer och klassifikation Patienter med diabetes mellitus har högt blodsocker. Insulin reglerar blodsockervärdena. Redan i slutet av 1800 talet föreslogs att skulle det finnas två olika typer av diabetes, den ena beroende på bristande insulinbildning, den andra beroende på bristande insulineffekt. Insulinkänslig och insulinresistent I början av 1900 talet utvecklades insulinfra

https://www.diabetesportalen.lu.se/bengt-littorin - 2025-04-01

Diabeteshistoria

Diabetessjukdomen är nog lika gammal som människan själv. Under århundraden präglades behandlingen av vanmakt och okunskap.Ett exempel är att diabetikerna uppmanades att äta socker.Först under det sena 1800-talet blev behandlingarna mer ändamålsenliga. En rad olika dieter infördes. Mer ändamålsenliga men plågsamma, till exempel svält- och fettkurer.Med insulinets upptäckt 1921 ändrades bilden.    

https://www.diabetesportalen.lu.se/om-diabetessjukdomar/diabeteshistoria - 2025-04-01

Alexandra Wennheden Alm

alumn från Service Management Jag känner att jag genom utbildningen har fått ett övergripande helikopterperspektiv, som gör att jag kan lägga ihop olika trådar som kanske är svåra för andra att lägga ihop. Jag har en annan förmåga att lägga pusslet så att säga. Vad innebär ditt jobb?Jag har produktionsansvar, vilket betyder att det är jag som leder hur vi ska jobba, hur teamet ska prioritera och h

https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-sgsma-toho/alexandra-wennheden-alm - 2025-04-01

Ulrika, manager i Zürich

Har läst programmet Service Management, inriktning Retail Utbildningen ökade min allmänbildning och mitt självförtroende. Grupparbetena inom utbildningen var en bra förberedelse för arbetslivet där jag nu på daglig basis arbetar i grupp med olika människor. Vad innebär ditt jobb?Mitt team förser alla olika team inom EF Travel (EF’s interna resebyrå) med rapporter (alltfrån komplexa, finansiella ra

https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-sgsem-reta/ulrika-manager-i-zurich - 2025-04-01

Jesper, chef för orderhantering

Alumn från Logistics Service Management Jag valde Logistics Service Management för att det verkade vara en bred utbildning som låg i tiden. Service, logistik och ledarskap är något som behövs i alla organisationer. I arbetslivet tycker jag att det finns stora möjligheter till olika uppdrag eftersom det man lärt sig går att applicera på många områden. Vad gör du i din roll? Jag är chef för orderhan

https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-sglom/jesper-chef-orderhantering - 2025-04-01

Henrik, produktägare på vårdföretag

Har läst programmet Service Management, inriktning Health All kunskap jag förvärvat under utbildningen har jag med mig mer eller mindre hela livet, det fina är jag fått verktygen att hitta information, utvärdera innehållet och applicera det i arbetslivet. Vad gör du i din roll? Jag arbetar som produktägare på den digitala vårdgivaren Min Doktor. I min roll som produktägare är jag vägvisare, vision

https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-sgsem-heal/henrik-produktagare-pa-vardforetag - 2025-04-01

Camila Fonseca

Student på masterprogrammet i genusvetenskap Hur kom det sig att du började på Genus, migration och social rättvisa?– Efter att jag varit ute i arbetslivet ett par år efter min kandidatexamen kände jag behovet att utveckla mina kunskaper i vissa områden som alltid hade intresserat mig. Jag hade skrivit min kandidatuppsats om maskuliniteter, så utbildningen fångade genast min uppmärksamhet när jag

https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-sagnv/camila-fonseca - 2025-04-01

Diana Mulinari

lärare och forskare i genusvetenskap Vad har du för akademisk bakgrund och hur länge har du undervisat i genusvetenskap?– Mina föräldrar hade ingen universitetsutbildning. Jag växte upp i Buenos Aires, i Argentina, i ett hem där religion, politik och sexualitet diskuteras vid middagsbordet och där mina signifikanta andra som älskade mig och varandra (mormor, moster, mamma) var oeniga om det mesta.

https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-sagnv/diana-mulinari - 2025-04-01

Maja Sager

lärare och forskare i genusvetenskap Vad har du för akademisk bakgrund och hur länge har du undervisat i genusvetenskap?– Jag tillhör första generationen av de genusvetare som doktorerat inom genusvetenskap som disciplin. Min grundutbildning är också delvis inom genusvetenskap, men min magister är i statsvetenskap. Jag började doktorera 2005 på Lodz Universitet i Polen, och fortsatte efter ett par

https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-sagnv/maja-sager - 2025-04-01

Isabella, läkarprogrammet

Isabella anser att universitetsstudierna lätt blir extremt mycket roligare än gymnasieplugget, dels för att man förhoppningsvis har ett brinnande intresse för det man studerar, men även för att studentlivet utöver studierna lyfter din vardag rejält. Hur gick du tillväga när du valde studier? Jag hade väldigt spridda tankar kring vad jag ville studera. Jag har alltid haft ett starkt intresse för mä

https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-malab/isabella-lakarprogrammet - 2025-04-01